Inlägg nr 100

Sitter å återupptäcker nordisk progg. Eller återupptäcker, int ha ja nu lyssna så myki på sånthe förr. Men en del, så ja känner till proggvärlden i 70-talets sverige typ. Intressant skit. Enda som känns lite fel ibland e att många av dihe banden e liite för politiska, å liite för vänster, för att ja ska uppskatt dom helt. Som Hoola Bandoola Band. Liite fö myki kommunist, liite fö myki samhällskritik. Men var å ein me sett, som man säger.

Hatar måndagar. Allting ha bara fari käpprätt åt helvete ida.

Dehe blir inlägg 100. Ja ha ju hunni gör dehe riktit läng nu. Vi firar me Marillion.